En amerikansk studie av över 1700 medicinska nyhetsinslag i press, radio och tv 2006-2012 pekar på stora brister vad gäller medierapporteringen om nya behandlingsmetoder. Ofta överdrivs fördelarna medan nackdelarna underskattas och kostnaderna glöms bort.

Så hur mår då hälsojournalistiken i Sverige? Ämnet diskuteras av en kvalificerad panel från såväl hälsosektorn som medierna. Utgångspunkten är en text av medieforskaren och medicinjournalisten David Finer i Sim(o)-boken ”Vad har vi lärt oss?” som handlar om Media Doctor.

Media Doctor är ett samarbete mellan läkare, folkhälsoforskare, journalister och aktivister om att först formulera kriterier för god hälsojournalistik och sedan löpande granska om kriterierna uppfylls i de breda nyhetsmedierna. Media Doctor startade i Australien och har sedan i olika former spridits till Kanada, Japan, Hong Kong, USA, Tyskland och Sverige.

I panelen återfinns: 

• Inger Atterstam, medicinjournalist, knuten till SvD
• Johan Calltorp, professor och projektledare Forum för Health Policy
• David Finer, medicinjournalist, SLL och Integrative Care Science Center
• Caroline Hougner, medicinjournalist, Aftonbladet
• Thorbjörn Larsson, vd Vårdalstiftelsen

Läs mer här

Debattörer är Waldemar Ingdahl, skribent och debattör, och Amelia Andersdotter, EU-parlamentariker för Piratpartiet.

Så här skriver arrangören i programmet: ”Läkemedelspatentets vara eller icke vara – en debatt om patentets existentiella kris. I en värld där piratkopiering är vardag för såväl musik som läkemedelspatent kan man fråga sig: har patentet spelat ut sin roll? Vissa argumenterar för att läkemedelspatent endast leder till dyrare läkemedel och fördröjd forskning medan andra menar på att det är tvärtom så att patentet är en förutsättning för att läkemedelsföretagen ska överleva i en värld med dyr R&D och hård konkurrens. Vad blir konsekvenserna av en industri utan patent, kan man ana effekter också för biståndets förutsättningar och risken för fler resistent bakterier? Möt bloggare och debattör Waldemar Ingdahl och EU-parlamentariker Amelia Andersdotter (Piratpartiet) i en spännande och högst aktuell debatt som modereras av medicinjournalisten Fredrik Hed.”

Uppdatering 130422:

Här hittar du referat från Amelia Andersdotter

Här hittar du referat från Waldemar Ingdahl 

Anders är själv diabetiker sedan några år tillbaka och har precis skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle - Svensk folksjukdom botas med omoderna mediciner. Han menar att Sverige halkar efter när det gäller att erbjuda patienter nyare och bättre läkemedel.

Jag kommer bland annat intervjua honom om debattartikeln och hur det är ställt med den svenska diabetesvården.

Vi sätter igång kl 1210 inne i utställningshallen och håller på till kl 1230.

Det ska bli riktigt roligt att arbeta med och för Apoteket igen, som du kanske kommer ihåg var jag chefredaktör för TA under 2010/2011 innan Teresa blev chefredaktör. Hon har gjort om tidningen något sedan jag var där senast men inriktningen är fortfarande att hjälpa och stötta Apotekets kunder i deras läkemedelsanvändning, samt vara en inspirationskälla för att leva sunt och hälsosamt.

Jag kommer att arbeta med Tidningen Apoteket fyra dagar per vecka, två-tre dagar på plats och resterande tid från mitt kontor i Mariefred. Jag kommer därmed också kunna ta andra mindre uppdrag på resterande tid, 20 procent.

Jag lovade att lägga ut bilderna jag visade – och här är de -> klicka här så laddas de ner till din dator

Sverige har en stark tradition av att samla data om vården ur medicinska, ekonomiska och administrativa aspekter. De drygt 70 diagnosspecifika medicinska kvalitetsregistren ger viktig information om vårdens resultat. Ändå diskuteras ojämlikhet och variationer i vårdens praxis starkare än kanske någonsin. Hur vi ska kunna använda och utveckla dessa viktiga informationskällor för konkret förändring står i fokus för detta seminarium.

De två deltagarna är Elliot Fisher från USA och Johan Calltorp från Sverige.

ELLIOTT FISHER är en tongivande expert inom amerikansk vårdforskning och sjukvårdsdebatt. Han är professor i medicin och chef för Program on Population Health vid Dartmouth Institute for Health Policy and Clinical Practice vid Dartmouth College, New Hampshire. Han leder också arbetet kring den s.k. Dartmouth Atlas som beskriver variationer i amerikansk sjukvård från olika utgångspunkter.

Kommenterar gör JOHAN CALLTORP, läkare och professor i hälsopolitik och ledarskap vid The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare. Han har under lång tid sysslat med internationella jämförelser av sjukvårdssystem liksom det svenska vårdsystemets utveckling och innovationsbehov. Calltorp leder även Forum för Health Policy.

Kom dit – det blir grymt intressant.

Men eftersom undertecknad är BÅDE apotekare och journalist så borde det vara grönt att skicka pressmeddelanden till mig i min roll som apotekare.

Förresten, ska ringa upp chefsjuristen på LV och kolla läget bara… Men ni kan skicka under tiden.

Det är inledningen till en artikel jag har skrivit till Läkemedelsvärlden, baserat på Jan Liliemarks rapport till SKL och regeringen hur nya cancerläkemedel snabbare ska introduceras i Sverige till rätt patient över hela landet.

Så här ser förslaget ut i korthet – citerat från artikeln:

”Tanken är att kort efter det att företaget lämnar in sin ansökan om godkännande till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, ska NLT initiera ett ärende till TLV om en hälsoekonomisk värdering. Det ska vara färdigt en månad innan förväntat marknadsföringsgodkännande. NLT ska därefter utarbeta en rekommendation om läkemedlet ska användas eller inte, och förhandlar om pris med företaget. Målet är att beslutet om läkemedlet ska rekommenderas eller inte, ska vara klart max en månad efter godkännandet.”

Läs hela artikeln här.

Detta är inledningen till det SNS-seminarium som jag modererade torsdag 7 februari på SNS, Jakobsbergsgatan 18 i Stockholm.

Inom ramen för SNS projekt Värdet av nya läkemedel presenteras nu fem omfattande studier som har undersökt värdet av läkemedel inom följande terapiområden: bröstcancer, leukemi, diabetes, reumatoid artrit och höga blodfetter.

Studierna visar hur brist på uppföljning och omprövning kan medföra stora välfärdsförluster när nya läkemedel inte används på ett optimalt sätt. Forskarna presenterar också metoder för ökad kunskap om ett läkemedels värde.

Här kan du lyssna på seminariet:

Det handlade om totalt ca 10.000 tecken, fördelat på en längre och tre mindre artiklar. För detta skulle jag få 7.000 kr exkl moms i ersättning.

Varför tackade jag då nej?

1. Enligt SJF är det lägsta rekommenderade dagsarvodet för frilansare 7.336 kr vilket betyder att jag skulle arbeta ca 7,5 timmar med detta jobb. Min bedömning efter tio år som journalist är att detta skulle ta betydligt mer tid än 7,5 timmar. Jag skulle behöva leta reda på bra/rätt personer att intervjua, göra fyra till fem intervjuer, lyssna igenom dem, skriva artiklarna, låta intervjupersonerna läsa och säga ok på sina citat och informera alla hur artiklarna kommer att användas. Det tar mer tid än 7,5 timmar.
2. Enligt avtalet, som kunden bifogade förfrågan, skulle kunden dessutom kunna använda materialet i princip hur som helst efter att jag skickat in det och fått betalt. Deras villkor var alltså att jag frånsade mig upphovsrätten till mina egna artiklar. Enligt den svenska upphovsrättslagen är det jag som upphovsman/skapare som äger rättigheterna till det. När jag säljer en text, säljer jag rättigheten till kunden att i normala fall publicera texten vid ett tillfälle.

Om jag hade tackat ja till uppdraget hade jag sanktionerat den pågående urholkningen av frilansares rättigheter. Därför kommer jag att fortsätta säga nej till oskäliga avtal.

”Som frilansjournalist äger jag upphovsrätten till allt jag skapar. Det säger svensk lag. Tack vare upphovsrätten behåller jag kontrollen över mina alster och var de publiceras. Upphovsrätten är en garant för min journalistiska trovärdighet.” - SJF